Juristkompetens i Laxå kommun

Bättre juristkompetens i Laxå kommun

I slutet av mars motionerade kristdemokraten Mats Hård om att Laxå kommun bör ha ett avtal med en närliggande kommun ang tillgång till juridisk kompetens. Det är verkligen något som behövs då kommunen vid flera tillfällen de senaste åren haft svårt med det juridiska. Kristdemokraterna i Laxå kommun anser att för att medborgarna ska ha ett rättsäkert förhållande till kommunen så måste kommunens alltid ha kunskap om det lagliga i beslut och regler.

Det får inte vara så att kommuninvånaren kommer i kläm pga. oklarheter i kommunens hantering av beslut.

/Bo Rudolfsson

Kristdemokraterna

Motion

Juristkompetens för kommunen

 Vid ett flertal tillfällen det senaste året i olika beslutande sammanhang inom Laxå kommun, har möten fått ajournerats, förslag återremitteras, osv. på grund av juridisk kompetensbrist. Det har antingen berott på att förslag varit dåligt beredda eller att man den beslutande församlingen inte kunnat ta beslut på grund av juridiska oklarheter. Därigenom blir beslut försenade och i vissa fall även allmänhetens förtroende lidande.

Detta skulle kunna förbättras genom att Laxå kommun skriver ett avtal med någon närliggande kornmun, t ex Hallsbergs kommun, som innebär att vi vid behov har tillgång till deras juristkompetens till en rimlig kostnad. Anledningen till att jag som exempel nämner Hallsberg är att jag fått goda referenser till deras jurist, och att våra kommuner har många likartade förhållanden vad gäller kommunal samverkan mm, men det finns säkert andra lämpliga lösningar.

 

Ett fast avtal skulle innebära att 

– det blir enklare att ta kontakt och juristen ifråga lär känna Laxå en del

– politiker och tjänstemän i Laxå lättare kan kolla upp juridiska frågor i förväg

– vi har möjlighet att enkelt anordna riktade utbildningar inom nämnder, osv.

Utifrån ovan föreslår jag att Laxå kommunfullmäktige beslutar:

-  att Laxå kommun skriver avtal med en närliggande kommun om tillgång till juristkompetens

Laxå 2011-03-26

Kristdemokratiska fullmäktigegruppen

Mats Hård

Kollektivtrafik även i Hasselfors

I valrörelsen 2010 drev kristdemokraterna tanken på att få tågstopp både i Finnerödja och Hasselfors. Nu tar vi första steget för att uppfylla vårt vallöften genom att lägga en motion i Laxå kommun där vi vill ge kommunstyrelsen i uppdrag att utreda möjligheterna till tågstopp i Hasselfors.

Det blir mer och mer uppenbart att möjligheterna till kollektivtrafik är en stor förutsättning till att en ort ska överleva och ha möjlighet att utvecklas. I Hasselfors fanns det tågstopp fram till 1960-talet och så bör det bli igen. Mer kollektivtrafik ger bättre pendlingsmöjligheter och ger ett direkt samband med antalet arbetstillfällen och storleken på lönesumman

/Bo Rudolfsson, (KD)

Utred möjligheterna för tågstopp i Hasselfors

Sedan december 2009 bedriver Tågåkeriet i Bergslagen AB (Tågab) tågförbindelser Karlstad – Kristinehamn – Laxå – Göteborg samt i motsatta riktningen. Dessa tåg passerar Hasselfors ett antal gånger varje vardag och även på söndagar. Även SJ tågen till och från Karlstad passerar Hasselfors flera gånger varje dag.

Hasselfors är en kommundel i Laxå kommun som återigen borde få tillgång till möjligheten att tågpendla till Laxå och även vidare till Örebro – Stockholm, Karlstad eller mot Göteborg.

I och med att Tågab och SJ bedriver regelbunden tågtrafik förbi Hasselfors varje veckodag borde det alltså vara möjligt att få till stånd ett tågstopp i Hasselfors för att underlätta kommunikationen för fler kommuninvånare.

I Hasselfors finns redan utrymme längs Stationsvägen (på andra sidan bron vid Värdshuset) för att anlägga ett tågstopp med parkeringsplatser för bilar. Det som behöver kompletteras är i så fall en perrong och ev. teknisk utrustning.  I området finns redan ett sidospår som skulle kunna användas för tågstopp för passagerartåg.

Tågab trafikerar sträckan Laxå – Hasselfors/Hasselfors – Laxå med två dubbelturer i varje vardag och med en tur söndag och helgdag.  Om ett tågstopp skulle anläggas i Hasselfors och Tågab stannade sina turer skulle det kunna innebära två dubbelturer mellan Hasselfors och Laxå.

Resande mot Laxå kan sedan kunna byta till tåg mot Hallsberg/Örebro (kl. 07:10 och 16:08) eller följa med Tågab hela vägen till Göteborg. Resande mot Degerfors kan sedan följa med tåget hela vägen till Karlstad.

Utifrån ovan föreslår vi att Laxå kommunfullmäktige beslutar:

• att ge kommunstyrelsen i uppdrag att utreda möjligheterna till ett tågstopp i Hasselfors.
  
  

Laxå 2011-02-14

Bo Rudolfsson   Cathrine Nordlund  bsp;Anette Schön    Mats Hård

Värdighetsgaranti inom äldreomsorgen

Ska man kunna förvänta sig värdighet även som äldre och boende på ett särskilt boende? Om kommunen ändrar sin verksamhet inom äldreomsorgen ska då den äldre då bara "tacka och ta emot"? När nu regeringen inför en värdighetsgaranti för alla äldre så bör ju också Laxå kommun arbeta med denna fråga - och helst bör kommunen införa denna typ av värdighetsgaranti.

Kan den äldre förvänta sig att få komma ut i friska luften regelbundet? Hur länge ska det vara mellan måltider? Hur ska personal se på det rum där den äldre bor - som den äldres bostad eller som ett allmänt boende? Det är många frågor som handlar om värdighet - men alla frågor centrerar runt det att den äldre inte ska ses som "mindre värd".
Vi kristdemokrater tycker att Laxå kommun ska införa en värdighetsgaranti i kommun. Just därför har jag ställt nedan interpellation till Annette Gustafsson, ordförande i Social- och Omsorgsnämnden i Laxå kommun.

/Bo Rudolfsson

 Kristdemokraterna

Söker Laxå kommun medel för att införa en värdighetsgaranti inom äldreomsorgen?

Regeringen har fattat beslut om nya medel för att införa lokala värdighetsgarantier inom äldreomsorgen. Värdighetsgarantin är en beskrivning av vad äldre personer, deras anhöriga och övriga kommuninvånare kan förvänta sig av de tjänster som kommunen erbjuder inom äldreomsorgen.

Här kan exempelvis skrivas hur ofta möjlighet till utevistelse finns och om matlagning kan ske i hemmet. Regeringen satsar ca 100 miljoner kronor per år från till och med 2011 till år 2014, dvs. totalt ca 400 miljoner kronor.

Alliansregeringen har från och med årsskiftet infört en nationell värdegrund för äldreomsorgen. Parallellt med införandet av den nationella värdegrunden har regeringen nu fattat beslut om stöd till de kommuner som inför så kallade lokala värdighetsgarantier. Medlen ska kommunerna använda för att konkretisera vad som ska ingå i respektive kommuns värdighetsgaranti. Medlen är prestationsbaserade, dvs. det krävs en aktiv handling från kommunerna för att få ta del av medlen.

Socialstyrelsen har även fått i uppdrag att stödja såväl kommuner som enskilda utförare i att ta fram ett underlag eller en vägledning om hur lokala värdighetsgarantier kan se ut. En lokal värdighetsgaranti bör sedan innehålla ett förtydligande och en konkretisering av hur kommunen arbetar med nationella krav. Det konkreta innehållet, själva utfästelserna, i en värdighetsgaranti för äldreomsorgen ska beslutas av varje kommun, som har ansvaret för utförande av omsorgen och vården av äldre. Verksamhet kan även utföras i samarbete med frivilligorganisationer.

Mina frågor till ordföranden i Social- och Omsorgsnämnden Annette Gustafsson utifrån ovan är

• Ser du ett behov att någon form av lokal värdighetsgaranti för äldreomsorgen finns i Laxå kommun?
• Kommer Laxå kommun att söka medel för att införa lokala värdighetsgarantier?
• När tror du att en lokal värdighetsgaranti kan införas i Laxå kommun?
  

Nordea lämnar Laxå. Laxå kan lämna Nordea!

Inom några månader stänger Nordea sitt kontor i Laxå, som skäl för detta anger man säkerhetskrav och att man kan erbjuda bättre service. Det kan man tro på eller inte - jag tror mer på lönsamheten som skäl.

Varför ska kommunen och vi som privatpersoner hålla kvar vid Nordea om de inte vill hålla fast vid kommunen och oss som kunder. Jag har själv nu flyttat alla mina banktjänster till Swedbank. Fler invånare skulle kunna anlita Swedbank eller Handelsbanken som fortfarande har kontor i kommunen.

Vi kan ställa krav och inte bara finna oss i nedläggningar och besparingar.

/Bo Rudolfsson

Här är min interpellation:

Interpellation till Tommy Holmqvist "Bör Laxå kommun ha kvar Nordea som "kommunens bank" när de flyttar från kommunen?
Nu i november fick jag och många andra i Laxå ett brev från Nordea där de meddelar att de kommer att koncentrera vår verksamhet till färre antal kontor. Vårt kontor i Laxå kommer därför att flytta verksamheten till Askersund respektive Kumla från och med den 31 mars 2011" Skälet som anges i brevet är att "för att möta framtida säkerhetskrav – både för dig som kund och för våra anställda – och samtidigt kunna erbjuda den bästa service- och kompetensnivån…"

Nordea stänger alltså sitt kontor i Laxå och flyttar verksamheten till Askersund och Kumla, som om de personer som är Nordea kunder i Laxå skulle åka till Askersund eller Kumla för att göra sina bankärenden. Samtidigt använder Laxå kommun Nordea som sin bank och betalar ut miljoner kronor i lönesummor och fakturabetalningar varje år via en bank som inte vill ha kontor i kommunen.

Mina frågor till Tommy Holmqvist, utifrån ovan är:

1. Hur ser du på att Nordea flyttar från Laxå kommun?

2. Anser du det vara riktigt att Laxå kommun behåller Nordea som "kommunbank" även om de lägger ned i kommunen?

3. Skulle du kunna tänka dig att istället använda Swedbank eller Handelsbanken, som fortfarande har kontor i kommunen, som kommunens bank istället för Nordea?

Bo Rudolfsson

Kristdemokraterna

Lycka till Tommy!

På nyheterna i morse, berättade SR Örebro att Tommy Holmqvist (S) blir ny ordförande för kommunstyrelsen i Laxå kommun.

Jag får väl börja med att säga grattis till Tommy att ha blir utnämnd av socialdemokraterna och den 15 december vald av Laxå kommunfullmäktige. Att han blir vald är ju ingen tvekan då (S) och (V) tillsammans styr över Laxå kommun och har majoritet i fullmäktige.

Det är en kommun i kris, som Tommy Holmqvist blir ansvarig för. För några veckor sedan fick vi informationen via tidningen Dagens Samhälle att Laxå kommun har absolut sämst ekonomi av alla Sveriges kommuner. Kommunen är skyldig sin leverantörer och pensionärer omkring 195 % av sina tillgångar - alltså om kommunen har 100 kr i tillgångar så är man skyldig 195 kr. Det är dåligt.

Skatteunderlaget minskar för varje år - en mycket stor del av ungdomarna flyttar från kommunen varje år och fler och fler av de medelålders blir pensionärer. De som arbetar och bär upp välfärden genom sina skatter minskar som andel av befolkningen varje år.

Laxå kommun har länets högsta kommunalskatt och även en av de sämsta företagsklimaten enl Svenskt Näringslivs årliga ranking, plats 262 bland 290 kommuner.

Men, trots dessa negativa faktorer och många fler, så har Laxå potentialen att blir en kommun med framgång. Men då krävs också att Tommy Holmqvist vågar att "släppa loss" från gamla föreställningar genom att tillåta privata initiativ, valfrihet inom hemtjänst och äldreboende genom LOV lagen, förbättra företagsklimatet, våga förnya sin politik och släppa gamla ideologiska låsningar.

Laxå kommun har en fantastiskt läge mellan Göteborg och Stockholm, tillgång till vägar och järnvägar, arbetssam och kunning arbetsbefolkning , en härlig natur och möjligheter för utveckling. Potentialen finns där för en positiv utveckling, det som fattas är politiskt mod och förnyelse.

Lycka till Tommy!

/ Bo Rudolfsson (KD)

Partiföreträdare Laxå kommun

Laxås Framtid = fixa & trixa

 
Budget & Vep (verksamhetsplanering) - visst låter det roligt och stimulerande ?
Ja, jag tycker det - och menar det - seriöst ! - som mina barn skulle uttrycka det....
 
Inför 2011 och 2 år framåt skall det varje år göras detta planerande vad gäller kommunens ekonomi och verksamheter, hur vi politiker vill utforma tex vården, skolan mm
Vilka besparingar eller satsningar vi vill göra i kommunen. Det hela skall hållas samman av en Vision (ngt man vill uppnå) men denna Vision behöver inte uppfylla formella krav på realism (Wikipedia)
det kursiverade har jag dock mycket svårt att förlika mig med ! pga att ngt som inte uppfyller realism = inte behöver vara förankrat i verkligheten. (Huh inte undra på att det blir som det blir:)
 
När vi i EttBättreLaxå nu jobbar och försöker få ihop en långsiktig, hållbar planering för verksamheterna måste vi se till att fördela pengarna där de "jobbar" bäst. Vi måste se till att kommunen kan betala löner mm samt att vi måste se till att få ordning på den mycket allvarliga ekonomiska situation Laxå befinner sig i.
Yippieeeeeee !!!!!! Det blev enkelt och snabbt avklarat, bara "trixa" med lite siffror och vips så "rullar skutan" några år till (förhoppningsvis).
 
Näe, nu skall jag vara allvarlig EttBättreLaxå´s Budget och Vep kommer inte vara den gällande planen för Laxå vad gäller ekonomi mm för som vanligt  klubbas Majoritetens Budget & Vep på det årliga Fullmäktigemötet. Detta allt enligt demokratiska regler efter hur Laxå kommuns invånare röstade i Valet.
Jag önskar dock och hoppas att S och V´s Budget & Vep innehåller långsiktiga planer på hur vår kommun skall komma på rätt köl vad gäller ekonomi, skola, vård, gata och park för alla behöver de hållbara planer inför framtiden..... - här behövs Realism !
 
Ivonny Larsson
Centern
 
 

Gränsen för överlevnad

 

Det finns alltid en kritisk gräns när man blir för få invånare i en kommun.

 

Ekonomiska lågkonjunkturer är ett övergående problem. Den verkligt strukturella kris som ett antal kommuner står inför räknas inte i miljarder, utan i individer.

Om befolkningsutvecklingen fortsätter i samma fart det kommande decenniet som den gjort de senaste tio åren, så kommer det 2 018 finnas 19 kommuner med färre än 5 000 invånare. Sex kommuner med en befolkning på under 3 000 personer.

 

Vad händer då, när den kritiska gränsen passeras?

En kommun kan ju inte gå i konkurs

Det blir en fråga om en ekonomisk nödsituation. Varje kommun måste ge sina invånare en viss service – som innefattar allt från skola och omsorg till räddningstjänst och bibliotek. Kraven på kommunerna är ytterst höga i en internationell jämförelse, och har bara blivit fler med tiden. Under en viss befolkningsgräns – som varierar beroende på kommunens yta och åldersstruktur – blir detta en omöjlig uppgift.
Problemen motverkas till viss del av det kommunala utjämningssystemet, som ger pengar från rika till fattiga kommuner. Avfolkningens mest djupgående konsekvenser ser därför ut att i stället drabba den lokala demokratin. Minimigränsen för antalet ledamöter i en kommunfullmäktige är satt till 31. Att hitta 31 personer, plus ersättare, som är beredda att offra sin fritid för politiska möten, bland en befolkning på några tusen, är en allt annat än lätt uppgift. Ska det dessutom vara rätt personer blir det riktigt svårt.

Det kommer att bli ett problem framöver att tillsätta både politiska tjänster och tjänster i övrigt. Redan nu kan det vara svårt att upprätthålla en kompetens.

Utvecklingen fortsätter således utan lösning. Småkommunerna hoppas på staten. Staten hoppas på ett folkligt tryck underifrån som kräver sammanslagningar. Båda väntar de förgäves. En dag passeras så den kritiska befolkningsgräns som måste upprätthållas för att en kommun ska kunna överleva.
– Blir det en sådan situation, att en kommun inte vill ta ansvar för sin verksamhet, så måste staten kunna ta ansvar även för detta. Tvångsförvaltning är inte riktigt aktuellt än. Men vi inventerar för att se vad som är möjligt, så att vi har en beredskap, säger statssekreterare Dan Ericsson. (http://www.fokus.se/2009/06/det-doende-sverige/)
 
Ivonny Larsson
Centern